Trendatlas om framtidens turism 2035!

En spännande och gedigen rapport om framtidens trender har presenterats av BFUF.

I sammanfattningen av rapporten nämns ”Brist på politisk vilja och vision är en barriär” som ett av två hinder för utvecklingen av svensk besöksnäring och en mer enhetligt strategi och politisk vilja efterfrågas.

Rapporten tar inte upp internationella trender hur utveckling av turism finansieras för att hantera överturism, attraktivitet och hållbarhet i alla dess dimensioner.

Jag vill därför föreslå ny svensk forskning eller rapporter som beskriver:

• internationella finansieringsmodellers uppbyggnad

• den juridiska formen för finansiering av turism

• hur investeringarna i turism påverkar destinationernas attraktivitet

• hur denna attraktivitet påverkar besökarnas resebeteende

Danska Group NAO har nyligen publicerat en inspirerande artikel om möjligheterna med turistavgifter i Danmark. Rapporten, “Skat, Skat Ikke”, utforskar hur turistskatter och avgifter kan bidra till en mer hållbar och lokalt förankrad turismutveckling. Men även här saknas ovan nämnda forskning.

Enligt forskningen som beskrivs i Group NAOs artikel är skillnaden mellan avgift och skatt centralt i besökarens perspektiv.

En avgift ses i besökarens perspektiv som övervägande positivt när intäkterna investeras i lokal utveckling som dessutom ger besökaren en förbättrad upplevelse.

En skatt som betalas in till en skattekista utan motprestation får tummen ned.

På Wikipedia kan man läsa:

“Man skiljer i strikt mening mellan skatter och avgifter.

Skatter betalas av alla oavsett om de utnyttjar nyttigheterna eller inte, utan direkt koppling till särskild motprestation.

Avgifter är däremot kopplade till en motprestation och tas ut av den som utnyttjar tjänsterna.”

Det viktiga här är således att kunna skilja på skatt och avgift.

Jag har skrivit i Turismnytt att ”svensk besöksnäring i behov av en ny finansieringsmodell men inte av en skatt”. Läs gärna och kommentera artikeln.

I min Linkedin artikel från i somras om den Schweiziska skidorten Saas-Fee beskriver jag hur deras finansieringsmodell är uppbyggd med lagstadgade avgifter på kommunal, regional och nationell nivå där intäkter till produktutveckling och marknadsföring kommer från besökare, företagen, kommun och regionen.

Intressant nog tillåter svensk kommunallag kommuner och regioner att ta ut avgifter för tjänster som man tillhandahåller.

En Schweizisk skidort har idag ca 10 gånger mer pengar till att investera i attraktivitet än en svensk!

Switzerland Tourism, som är jämförbart med Visit Sweden, har dessutom ca 600 miljoner SEK i budget från staten för att marknadsföra Schweiz och har ytterligare ca 400 miljoner i övriga marknadsintäkter. Ca 700 miljoner spenderas på marknadsföringsutgifter.

Visit Swedens budget för 2024 var 104,6 miljoner SEK.

Är en Schwezisk finansieringsmodell en möjlig väg för svensk besöksnäring?

Jag tänker att det är det, om det finns politisk vilja.

Det som behövs för att skapa den ”politiska viljan” är vi tillhandahåller mer faktabaserad kunskap till politiker och näring om hur finansiering av turism sker internationellt, det är därför skriver jag om det här och på min blogg.