Bulan och Turistskatten del 1 – Varför turismutveckling finansieras med turistsavgifter internationellt!

I min “Kommentar till sommarens artiklar om “Turistskatt” tidigare i veckan lovade jag att beskriva ämnet ”turistskatt” mer utförligt, så här kommer del 1.

Behovet av en ”turistskatt” uppstod så vitt jag kan förstå med utvecklingen av järnvägen i mitten av 1800-talet. När järnvägarna utvecklades blev det lätt för befolkningen i städerna att fly undan dålig luft, pga koleldning som värmekälla, att besöka fjäll, hav och natur på landsbygden vilket ledde till ett behov av boende, mat och aktiviteter på platser som normalt levde av den omgivande naturen.

Till exempel kom järnvägen till alpstaden Bolzano i Syd Tirol kom 1859 och ledde till utveckling en av bergbanor som på räls gick upp i bergen. Till Tysklands Östersjökust i Wolgast nära Kaiserbädern kom järnvägen 1863 och byggdes ut till närliggande kustbyar. Till Banff i Kanadas bergsområde kom järnvägen 1910 och så vidare. Till Åre kom järnvägen 1882 och 1910 byggdes Åre Bergbana av ingenjören C.O Rahm som inspirerats på sina resor till Davos. Turismens utveckling är således tätt kopplad till järnvägens utbredning från början av 1900-talet på dessa orter.

Byarna fick plötsligt behov av att investera i infrastrukturer och service som de inte hade och pengarna till dessa investeringar saknades. Eftersom den besökande gästen stod för behovet skapades lagar som gjorde att den lokala befolkningen kunde ta ut en avgift för dessa tjänster.

Två tydliga exempel på detta är byar i alperna och fiskebyar i de nord tyska stränderna tex i områden som Syd Tirol och Kaiserbädern vid Östersjökusten. Där infördes därför en möjlighet att ta ut en avgift av varje besökare som var reglerad i lag och därför betraktades som en ”skatt”, därav benämningen ”turistskatt”. Läs mer om skatt på Wikipedia.

Det viktiga här är att kunna skilja på skatt och avgift. Läser man ovan länk till Wikipedia kan man läsa följande om skatt och avgift:

“Man skiljer i strikt mening mellan skatter och avgifter. Skatter betalas av alla oavsett om de utnyttjar nyttigheterna eller inte, utan direkt koppling till särskild motprestation. Avgifter är däremot kopplade till en motprestation och tas ut av den som utnyttjar tjänsterna.”

Den sk “turistskatt” som det idag skrivs om i svenska medier är inte en skatt utan en avgift!

För att ni lättare skall förstå principen har jag gjort en google translate på lagen om uttagande av turistavgift i turistregionen ön Usedom / staden Wolgast med badorter i destinationen Kaiserbäder som Heringsdorf, Ahlbeck och Basin. Läs Lagtext om turistavgift i Ostbadsee Heringsdorf.

Lagen reglerar summerat följande:

1-vilka byar som omfattas och på vilket mandat

2-vad avgifterna får användas till.

3-vem som skall betala och inte

4-hur stor avgiften är för de olika skattskyldiga.

5-att besökaren skall få ett Gästkort som skall kunna visas upp när man besöker området samt för att tillgodogöra sig de förmåner avgfiten ger besökaren.

6-vem som ansvarar för att ta in avgifterna och hur de skall registreras och redovisas

7-behandling av personuppgifter

8-vem som är behörig för att utföra de uppgifter som åligger kommunen för de pengar som samlas in.

Jag besökte förra sommaren destinationen Kaiserbäder samtidigt som vi åkte efter Östersjökusten i Polen från Gdansk. Skillnaden mellan de destinationer vi besökte i Polen och i tyska destinationen Kaiserbäder var enorm och fick mig att återigen förstå kraften i denna finansieringsmodell när den hanteras på ett effektivt sätt.

Skillnaden mellan ett bra genomförande i Tyskland och ett sämre genomförande i Polen påverkar slutresultatet markant för den besökande gästen. Men först måste naturligtvis möjligheten att ta ut en avgift finnas där.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg är det idag endast Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen som INTE har en lagstadgad möjlighet att ta ut en avgift för besökare i kommunen. I stora delar av Nordamerika finns liknande system och runt om i världen finns andra varianter av finansieringsmodeller av turismen som inte finns i Sverige.

Därför har svensk besöksnäring och de länder som inte har denna typ av finansieringsmodell en klar nackdel i att konkurrera med internationella destinationer. Man har helt enkelt inte lika mycket pengar att investera i sin destination!

I destinationen Kaiserbäder är avgiften 3,10€/natt april till oktober och 2,40€ övriga månader. Totalt hade Kaiserbäder drygt 3,7 miljoner gästnätter 2022. När jag räknar varje månads övernattningar med avgifterna för hög och låg säsong får jag fram att deras intäkter under 2022 var ca 11 miljoner Euro vilket är ca 119 miljoner SEK med en genomsnittlig EUR kurs på 10,63 under 2022. Sannolikt är summan överskattad men den visar omfattningen av intäkter som kommer in till kommunens organisation för destinationsutveckling för att skapa nöjda gäster.

Enligt deras lag skall intäkterna användas:

”För att delvis täcka de särskilda kostnaderna:

a) för produktion, förvärv, utvidgning, förbättring och förnyelse, administration och underhåll av offentliga anläggningar och anläggningar som tillhandahålls för kurorts- och rekreationsändamål,

b) för evenemang som annonseras och genomförs i turistsyfte,

с) för de tjänster som annonseras och utförs i turistsyfte, och

d) för möjligheten till fri eller reducerad användning av lokala kollektivtrafik och andra tjänster, som beviljas skattskyldiga, vid behov även inom ramen för en överregional sammanslutning, ska de kommuner som avses i punkt 1 ta ut en gemensam turistskatt, i den mån utgifterna inte täcks på annat sätt.

Punkterna b, c och d är lätta att förstå medan det är lite mer fluffigt vad punkten a) handlar om. Men jag väljer att tolka det som att detta är anläggningar som har med gästens upplevelse att göra som tex stränder, gång och cykelvägar, vandringsleder, kultur och aktivitetsanläggningar, parkeringar, offentliga toaletter, städning mm.

Lättast är väl att ställa frågan till kommunen och efterfråga hur de definierar och drar gränser mellan vad som finansierar av vad eftersom lagen säger ”delvis täcka de särskilda kostnaderna” men det har jag inte gjort än.

Återigen är detta en fingervisning om hur intäkterna återinvesteras i besökarens upplevelse vilket även gagnar medborgarna i kommunen och stärker näringens konkurrenskraft.

I nästa inlägg ska jag beskriva mer om formerna för turistskatten i Saas-Fee. Läs mer här.